Resan till Hangö och praktikens slut

 Socionomstuderande från NOVIA:

Tidigt på fredagsmorgon den 3.12 startade vi vår praktikdag med att åka från Åbo till Hangö. Under bilresan fick vi följa med hur himlen gick från att vara kolsvart till att den sakta började bli ljusblå medan solen steg upp.

I Hangö fick vi bland annat lyssna när Marica Ryökäs höll en föreläsning om Högkänslighet som resurs. Under föreläsningen var det en trevlig stämning där deltagarna öppet kunde ställa frågor och dela med sig av sina erfarenheter och tips. Fastän högkänslighet kan hämta med sig utmaningar skall man också komma ihåg det fina och positiva med högkänslighet. Efter en rolig dag med intressant program fick vi ännu njuta av att se Hangö i solnedgång innan vi åkte hem.

Vips så var vår tio veckors praktik slut!

Vi har haft en lärorik och trevlig praktikperiod och vill här dela med oss av några tankar. När praktiken började var högkänslighet ett rätt så okänt ämne för oss från tidigare. Vi kom igång genast och fick information om högkänslighet, vad det är och hur det kan ta sig i uttryck. Längs med praktiken har vi arbetat med och närmat oss högkänslighet ur olika perspektiv.

Vi har också samarbetat med Luckan i deras projekt Tillgänglighet med att skapa en video om hur man kan beakta högkänslighet i kulturen. Vi har skrivit ett manus och förra tisdagen den 7.12 hade vi inspelningsmaterial för videon. Videon torde vara färdig i januari.

Under vår praktik har vi varit med och utveckla bland annat den svenskspråkiga verksamheten. Nu i slutet av praktiken har vårt största fokus varit på julkalendern som vi publicerat på Instagram. Vi är positivt överraskade av följarnas engagemang och medverkan i julkalendern. Stort tack för er insats!

Snart är vi nyutexaminerade socionomer. Tack vare praktiken har vi fått kunskap om högkänslighet som vi garanterat kommer att ha nytta av i arbetslivet inom det sociala området. Var femte person är högkänslig, det betyder att vi kommer att möta klienter som är högkänsliga förr eller senare.

Vi vill tacka föreningen för att vi har fått praktisera på HSP Finland rf och vi riktar också ett stort tack till vår handledare Marica Ryökäs! 

Med vänliga hälsningar,

Sandra Liljendal, Emma Hellström, Emma Mäkelä, Katrina Ozolniece

 

Läs också: Socionomstuderande från NOVIA ivriga att praktisera..

 

Socionomstuderande från NOVIA ivriga att praktisera på HSP Finland rf! / Innokkaat sosionomiopiskelijat NOVIA:lta harjoittelussa HSP Suomi ry:llä!

Det goda samarbetet mellan NOVIA och HSP Finland rf får fortsättning

 

Vi har glädjen att få önska 4 socionomstuderande från NOVIA varmt välkomna för samhällsinriktad praktik och resursstärkande arbete till föreningen. 

 

Här nedan kan du läsa mer om Katrina, Emma, Sandra och Emma och även höra mer om hur du kan medverka i arbetet med din värdefulla insats.

 

...

Hyvälle yhteistyölle jatkoa

Meillä on ilo toivottaa tervetulleeksi NOVIA:n neljä sosionomiopiskelijaa työharjoitteluun yhdistykseen.

Alta voit lukea lisää Katrinasta, Emmasta, Sandrasta ja Emmasta sekä siitä, miten sinä voit osaltasi antaa arvokkaan panoksesi heidän työhönsä.

Harjoittelijoiden blogikirjoitus:

 

Hej alla!

Vi är fyra tredjeårets socionomstuderande som kommer att praktisera här på HSP Finland rf de kommande nio veckorna. Några av er har möjligtvis redan hunnit bekanta er med oss genom medlemsbrevet som nyligen blev utskickat. Vi inledde vår praktik i slutet av förra veckan tillsammans med vår praktikhandledare Marica Ryökäs. Vi känner oss hjärtligt välkomna och är glada över en mycket positiv start. Marica har tagit emot oss med öppna armar och har redan hunnit ge oss spännande uppdrag!

Vi började praktiken med att ge feedback och idéer om hur vi anser att HSP Finland rf webbsida kunde utvecklas. Därefter fick vi bidra med ett eget blogginlägg, vilket ni just nu läser. Ett annat uppdrag som vi gör är i samarbete med Luckan inom projektet Tips om tillgänglighet. Vår uppgift är att skapa en video om hur kulturlivet kan göras mera tillgängligt utifrån ett HSP-perspektiv. Här vill vi redan vända oss till er läsare som identifierar sig med HSP. Vad anser ni borde inkluderas i videon? På vilket sätt upplever ni att kulturlivet bör utvecklas så att era behov beaktas? Vi tar även gärna emot andra tankar, funderingar, tips eller utvecklingsförslag som kunde gynna föreningsverksamheten.

Våra förhoppningar är att vi kan bidra med att göra föreningen mer synlig och sprida medvetenhet om högkänslighet i samhället. För oss är det också viktigt att vara med och utveckla tillgängligheten i föreningen så att även svenskspråkiga personer har möjlighet att ta del av HSP Finland rf.

Vi har mycket att lära oss av er och vi hoppas på ett givande samarbete. HSP är ett relativt okänt tema för oss sen tidigare. Därför vill vi gärna höra från er läsare, vad det innebär för er att identifiera sig med HSP. Vi hoppas också att ni vill dela med er om vad ni gör för att må bra. Berätta i kommentarerna eller mejla oss på hsp-novia-1021@erityisherkat.fi

För att ni skall få lära känna oss lite bättre delar vi med oss till er om saker som får oss att må bra. Var och en behöver känna till vilka strategier som passar själv bäst för att främja sitt välmående. Några av oss har även nyligen upptäckt drag av HSP i oss själva. Denna insikt gör att vi bättre förstår hur vi som individer fungerar och vad som gynnar vårt välbefinnande. 

 

”Jag mår bra med hjälp av…"

 

 

Med vänliga hälsningar,

Emma H, Sandra L, Emma M & Katrina O

...

Hei kaikki! 

Me olemme neljä kolmannen vuoden sosionomiopiskelijaa ja tulemme suorittamaan yhdeksän viikon pituisen harjoittelun HSP Suomi ry:llä. Osa teistä on jo saattanut ehtiä tutustua meihin uusimman jäsenkirjeen kautta. Olemme aloittaneet tämän harjoittelun viime viikolla yhdessä työnohjaajamme Marica Ryökäksen kanssa. Me koemme olomme hyvin tervetulleiksi ja Marica on ottanut meidät avoimin sylin vastaan ja antanut meille hyvin jännittäviä ja monipuolisia tehtäviä.

Me aloitimme tämän harjoittelun antamalla palautetta ja ideoita miten HSP Suomi ry:n kotisivua pitäisi kehittää. Tämän jälkeen saimme työstää omaa blogikirjoitusta, jota te tällä hetkellä luette. Toinen tehtävämme tulee olemaan yhteistyössä Luckan kanssa, osana projektia Tips om tillgänglighet saamme luoda videon, joka käsittelee erityisherkkyyden näkökulmasta, miten voisimme tehdä kulttuurista helpommin saavutettavan. Me haluamme jo tässä kohtaa kääntyä teidän lukijoiden puoleen, jotka tunnistatte itsessänne erityisherkkyyttä. Mitä teidän mielestänne videon pitäisi sisältää? Millä tavalla kulttuurielämää pitäisi kehittää niin, että teidän tarpeenne otettaisiin huomioon? Otamme mielellään vastaan myös muita ajatuksia, ehdotuksia tai kehitysideoita yhdistykseen liittyen.

Meidän toiveemme on, että pystyisimme vaikuttamaan siihen, että saisimme enemmän näkyvyyttä yhdistykselle, sekä levittää tietoisuutta erityisherkkyydestä yhteiskunnassa. Meille on myös tärkeää olla mukana kehittämässä saavutettavuutta yhdistyksessä niin, että myös ruotsinkieliset henkilöt saisivat mahdollisuuden olla mukana HSP ry:ssä.

Meillä on paljon opittavaa teiltä ja toivomme antoisaa yhteistyötä. Erityisherkkyys on vielä varsin tuntematon aihe meille, siksi kuulisimme mielellämme teiltä lukijoilta, jotka tunnistatte erityisherkkyyttä itsessänne, mitä se teidän mielestänne sisältää. Toiveenamme on myös, että jakaisitte asioita, jotka saa teidät voimaan hyvin. Voitte joko kommentoida tai laittaa meille sähköpostia osoitteeseen hsp-novia-1021@erityisherkat.fi

Olemme miettineet asioita, jotka saa meidät voimaan hyvin, ja haluamme jakaa ne teidän kanssanne, jotta te oppisitte tuntemaan meidät paremmin. Jokainen tarvitsee itselleen sopivia keinoja, edistämään omaa hyvinvointia. Osa meistä on vastikään huomannut itsessään erityisherkkyyden piirteitä. Tämä oivallus on saanut meidät paremmin ymmärtämään, miten me yksilöinä toimimme ja mikä edistää meidän hyvinvointiamme. 

 

"Nämä asiat saavat minut voimaan hyvin..."

 

 

Ystävällisin terveisin,

Emma H, Sandra L, Emma M & Katrina O

Högkänslighet - en utmaning inom vård och omsorg?

Asiantuntijoiden blogikirjoitus
/Om examensarbetena:

I början av läsåret 2019–2020 kontaktade Hannu Sirkkilä, dåvarande verksamhetsledare vid föreningen för högkänsliga i Finland, oss på Yrkeshögskolan Novia för att höra sig för om vi eventuellt har studerande som skulle vara intresserade av att skriva sitt examensarbete om högkänslighet.

Vid Novia kom vi fram till att temat högkänslighet passar bra som examensarbetstema för alla studerande inom hälsa och välfärd. Temat är mångsidigt, och ger möjlighet för studerande att rikta in sig på olika åldersgrupper; barn, unga, vuxna och äldre. Alla professionella inom social- och hälsovårdssektorn träffar högkänsliga personer i sitt arbete. Och bland de professionella finns personer som är högkänsliga. Det innebär att ämnet är ytterst relevant för studerande inom området hälsa och välfärd.

Gruppen som tog sig an temat bestod av sjukskötar- och hälsovårdarstuderande samt socionomstuderande, också sådana som får behörighet att arbeta som diakoner och som barnträdgårdslärare. Vissa studerande identifierade sig som högkänsliga, men inte alla. Vi tre lektorer som fungerat som handledare hade alla hört begreppet högkänslighet tidigare, men ingen av oss hade någon djupgående kunskap om ämnet.

Det gjordes såväl empiriska undersökningar som funktionella arbeten där studerandena utarbetade produkter som Föreningen för högkänsliga i Finland får nyttjanderätt till. Barn, unga och vuxna var målgrupperna som studerandena i gruppen intresserade sig för. Fokus i arbetena riktades in på högkänsliga personers relationer samt bemötandet av högkänsliga personer inom vård och omsorg.

Två av arbetena handlade om högkänslighet i relationer. Socionomstuderandena Wilma Dahlström, Anni Ellmén och Fanny Åström kom i sitt arbete “Högkänsliga personers par- och vänskapsrelationer - Styrkor, utmaningar och överväldigande känslor” fram till att 18–29-åriga högkänsliga personer upplever mer utmaningar än styrkor i sina par- och vänskapsrelationer. Deras resultat visar också att de unga vuxna upplever mer negativa än positiva känslor i sina relationer. Man kan dock konstatera att högkänslighet medför både styrkor och utmaningar i både par- och vänskapsrelationerna. Det finns även sådana saker som upplevs både som en styrka och en utmaning. Resultatet baserar sig på en enkätundersökning med totalt 95 respondenter. Dahlström, Ellmén och Åström önskar att högkänsliga personer, personer som intresserar för ämnet, professionella inom social- och hälsovården och personer som har någon sorts relation till en högkänslig person kan använda arbetet som stöd för att få en bättre förståelse av hur högkänslighet kan uttrycka sig i par- och vänskapsrelationer.

Socionomstuderandena Katrin Ackalin, Andréa Nurmi, Jill Örnmark och hälsovårdarstuderande Saowalak Sritasung vill med sin affisch ”Är ditt barn högkänsligt?” öka kunskapen om högkänsliga barn hos såväl föräldrar som professionella inom social- och hälsovården. Genom affischen vill studerandena lyfta fram egenskaper som är typiska för ett högkänsligt barn, hur högkänslighet påverkar barnets vardag samt dess relationer.

De övriga arbetena hade bemötande som övergripande tema. Socionomstuderandena Jutta Fuchs och Sarah Kåll-Virtanen undersökte i sitt examensarbete hur personal inom småbarnspedagogiken beaktar högkänslighet hos barn. Mia Käld och Mymlan Uddström, båda socionomstuderande, utarbetade ett material om bemötande av unga inom ungdomstjänsterna. Båda dessa arbeten presenteras utförligare i var sitt tidigare inlägg i denna blogg.

Bemötande av högkänsliga personer inom vårdsektorn är fortfarande ett rätt outforskat område. Därmed föll det sig naturligt för sjuskötarstuderandena Heidi Grönqvist, Britt-Marie Hänninen, Heidi Kinnunen och Mikaela Malmström att fördjupa sig i området. Studeranden utförde en kvalitativ, empirisk studie bland högkänsliga, där resultatet visar att flesta högkänsliga blivit bra bemötta i vården. Viktigt är att vårdpersonal lyssnar, är empatiska, intresserade och visar förståelse. Resultatet belyser också att högkänsliga har svårt att berätta om sitt personlighetsdrag i vårdsituationerna.

Hälsovårdarstuderande Simon Greco, diakonbehörighetsstuderande Birgitta Lillbäck och sjukskötarstuderande Irma Nylund gjorde också en empirisk undersökning ur vård- och omsorgsperspektivet. Syfte med deras examensarbete var att lyfta fram högkänsligas egna upplevelser kring att vara högkänslig och arbeta inom vård och omsorg. Resultatet visar att högkänslighet kan både vara en styrka och en utmaning, mycket beroende på hur personen kan hantera sin högkänslighet i arbetsmiljön. För att förebygga utmattning är det viktigt med återhämtning, självkännedom och våga vara sig själv.

Syftet med examensarbetsprojektet var att öka kunskapen om och förståelsen för högkänslighet inom social- och hälsovårdsområdet. Genom examensarbetena har studerandena skapat mycket ny kunskap om högkänslighet inom områden där det inte tidigare finns så mycket kunskap om ämnet. Den här kunskapen kan förhoppningsvis användas för vidare forsknings- och utvecklingsarbete. Nya material har också utarbetats som vi hoppas kommer till nytta via föreningen.

Resultaten av examensarbetena påminde också om vikten att beakta alla som individer som har individuella behov, såväl högkänsliga som icke-högkänsliga. Alla ska ha rätt till ett gott bemötande som utgår från individens behov. Begreppet tillgänglighet används för att beskriva hur väl en verksamhet eller plats fungerar för personer med en funktionsnedsättning. Begreppet kunde bra utvidgas till att omfatta alla för att betona att omgivningen bör vara tillgänglig för alla. Alla har rätt att få vara sig själva i alla situationer, och bli bemötta som de individer de är.

Vi har upplevt samarbetet med föreningen som mycket gott och givande. För studerandena har samarbetet varit belönande i och med att de haft möjlighet att få feedback under processen och att höra att produkterna och kunskapen kommer till nytta är också motiverande. Vi handledare har också storligen uppskattat samarbetet med föreningen som hjälpt oss i handledningen av studerandena. Yrkeshögskolan Novia samarbetar gärna också i fortsättningen med Föreningen för högkänsliga i Finland rf. för att öka kunskapen om högkänslighet inom social- och hälsovårdsområdet.

Samtliga arbeten finns tillgängliga i Theseus:
Ackalin, K., Nurmi, A., Sritasung, S. & Örnmark, J. Högkänsliga barn och relationer: Utmaningar och styrkor inom relationer. https://www.theseus.fi/handle/10024/339314Dahlström, W., Ellmén, A. & Åström. Högkänsliga personers par- och vänskapsrelationer - Styrkor, utmaningar och överväldigande känslor. https://www.theseus.fi/handle/10024/339267Fuchs, J. & Kåll-Virtanen, S. Högkänsliga barn inom småbarnspedagogiken. En kvalitativ studie om hur personal inom småbarnspedagogiken beaktar högkänslighet hos barn. https://www.theseus.fi/handle/10024/338683
Greco, S., Lillbäck, B. & Nylund, I. Högkänslighet beskrivet från arbetsfältet: Personalens upplevelser kring att vara högkänslig och arbeta inom vård och omsorg.
https://www.theseus.fi/handle/10024/338532
Kinnunen, H., Grönqvist, H., Malmström, M. & Hänninen, B-M. Bemötande av högkänsliga inom vården: En kvalitativ studie bland vuxna. https://www.theseus.fi/handle/10024/338542Uddström, M. & Käld, M. Äsch, det där var väl inget!: En broschyr om högkänslighet riktad till arbetstagare inom ungdomstjänsterna. https://www.theseus.fi/handle/10024/338533


Pia Liljeroth, överlärare
Peter Edelsköld, lektor
Josephine Åberg, lektor
Yrkeshögskolan Novia, institutionen för hälsa och välfärd, Åbo

Examensarbeten om högkänslighet i Yrkeshögskolan Novia

Opiskelijoiden blogikirjoitus (projekti Novia):

Hei kaikille! Kiva päästä tekemään opinnäytetyötä erityisherkkyydestä! Meitä on 22 opiskelijaa sosiaali- ja terveysalalta Yrkeshögskolan Noviasta, jotka kirjoittavat aiheesta. Tarkastelemme aihetta eri näkökulmista ja eri tavoilla suurella mielenkiinnolla. Kiitos Hannulle esittelystä erityisherkkyyteen ja mahdollisuudesta työskennellä yhdessä yhdistyksen kanssa!

Hej på er! Vi är socionom-, hälsovårdar-, sjukskötarstuderande från Yrkeshögskolan Novia i Åbo. En grupp på 22 studeranden från olika linjer har valt att skriva examensarbete om högkänslighet. Vi har delat in oss i grupper och har begränsat våra arbeten inom vissa åldersgrupper, samt synvinklar. Vi skriver bland annat om barn, unga vuxna och vuxna och våra arbeten koncentrerar sig till exempel på bemötandet av högkänsliga inom vården, högkänsliga barn i dagis, högkänsliga barn och relationer, högkänslighet som resurs och högkänslighet hos personal inom vård och omsorg. Vi har väldigt olika synvinklar på våra arbeten, vilket gör att vi kommer att undersöka högkänslighet på flera olika nivåer.

Social- och hälsovårdsstuderande i Yrkeshögskola Novia i Åbo, som skriver om högkänslighet i sitt examensarbete

Vi som skriver det här inlägget är en grupp på fyra sjukskötarstuderande, som har valt att skriva om bemötandet av högkänsliga inom vården, eftersom det är relativt nytt begrepp och det har diskuterats mycket i samhället, på sociala medier och internet på senaste tiden. Vissa i hela gruppen visste inte vad högkänslighet är när de valde det som ämne för examensarbete, vilket redan det tyder på att det bör undersökas och pratas om mera. Vi i vår grupp är personligen intresserade av ämnet och några av oss har kompisar eller släktingar som är högkänsliga och vill därför lära sig mera om teorin och forskningen bakom denna människotyp. I vårt arbete ligger fokus på bemötandet av högkänsliga inom vården, hur de vill bli bemötta och hurdana erfarenheter de har haft i vårdsituationer. Vi som kommande sjukskötare är intresserade att veta hur de högkänsliga vill bli bemötta i vårdsituationer, finns det något speciellt man bör veta om deras personlighetsdrag för att få deras upplevelse av vården så bra som möjligt. Arbetet fungerar samtidigt som tips till vårdpersonalen hur man bemöter en högkänslig person.

Alla grupper har kommit bra igång med planeringen av sina arbeten och fått sin startspurt i skrivandet. Vi är intresserade och motiverade att skriva våra arbeten och få veta mera fakta och känna igen högkänslighet som begrepp!

Heidi Grönqvist, Britt-Marie Hänninen, Heidi Kinnunen och Mikaela Malmström